Första "resultatet" på mitt experiment!

Ni kanske minns att jag skrev att jag skulle göra ett experiment ang mina återkommande stressdrömmar om Eniro. Som jag förstod skulle det inte dröja många dagar innan jag drömde om stället igen, vilket var igår natt. Jag säger nu till mig själv varje kväll innan jag går o lägger mig. "Drömmer jag att jag är tillbaka o jobbar på Eniro ska jag bara ta mina saker och gå därifrån, jag har inga skyldigheter gentemot dom och det är bara en dröm" Här kommer det första "resultatet" eller vad man ska säga.
 
Jag drömde att jag var upp dit och hälsade på, jag sa hej till mina före detta kollegor och min teamchef. Jag tog några samtal i drömmen, men jag minns inte ifall jag jobbade eller ifall jag gjorde det på skoj för "old times sake" Men jag minns att det inte var några problem under samtalen. Kunderna var trevliga och jag tänkte för mig själv. Fan jag är ju grym på det här. Jag hittade allt dom frågade efter och jag gick därifrån med en bra känsla.
 
Så vad är skillnaden?
 
1. Jag var där på besök, alltså på mina egna villkor. Inte att nån schemalagt mig utan min vetskap.
2. Jag hälsade på alla kollegor och min teamchef, i alla föregående drömmar har jag letat chefen men aldrig hittat honom.
3. Jag var lugn och glad, inte tokstressad, förbannad och förtvivlad.
4. Jag hade inga problem i kundsamtalen. Jag hittade allt och jag tyckte själv att jag var bra. I föregående drömmar har dom ändrat sökfunktionen, jag hittar inget i databasen, kunderna blir skitförbannade o skriker.
5. Jag gick därifrån. I föregående drömmar har jag vaknat förtvivlad över att vara "fast" där igen.
 
Det är ju för tidigt att säga att det fungerar. Men jag måste säga att jag är oerhört förvånad. Jag hade inga dåliga vibbar i drömmen eller efter jag vaknat, snarare tvärtom. Vi får se hur det går nästa gång. Hoppas verkligen att det fortsätter så här!

Hade en konstig dröm.

Kom på en dröm jag hade inatt. Jag drömde att jag var höggravid, men det var som att det inte fanns eller ens funnits nån pappa till barnet för i drömmen hade jag ingen pojkvän. Hur som helst var jag gravid ett tag i drömmen innan jag födde barnet. Det var en pojke. Jag kände mest att barnet var en börda, att jag inte ville ha det egenligen. Men jag tog hand låtsades som om allt var frid och fröjd, jag tog hand om det, bytte blöja, matade och gjorde allt som man "ska". Minns att mamma var jätteglad över att ha blivit mormor och så vidare. Men jag kände mig hela tiden malplacerad och uppgiven. Jag blir skiträdd för varje gång jag drömmer att jag ska få barn så drömmer jag samma sak. Att jag inte vill ha barnet alls. Vad sjutton betyder det? Är det bokstavligt så att jag inte vill ha barn eller betyder det nåt helt annat? Läskigt som fan hur som helst....

Idag bestäms min framtid!

Tjobi bloggen (och alla läsare såklart)!
 
Har precis ätit lite frunch, va hos läkaren tidigare imorse och det känns faktiskt skitbra såhär långt. Vi pratade om hur framtiden kommer att bli. Min egen vision är att börja arbetsträna på 50% och resterande 50% fokusera på andra problemområden (som jag inte delger på bloggen) och få vardagslivet att fungera. Hon höll med mig fullständigt. Jag ska även höja min medecindos och se vad det har för inverkan. Kl 13:00 har jag ett möte med AF och nu kan jag ju ge dom lite info iallafall. Resten får jag återkomma med eftersom läkaren ska ha en konferens med andra personer som är inblandade innan dom kan ge ett 100% svar på vad som kommer att ske.
 
Men jag är positiv. Det här kommer att bli bra. Jag ska "bara" hitta nån sysselsättning som passar mig också. Vill gärna inte hamna på samma ställe som innan *ahem, host Eniro* Nej men allvarligt. Jag har mardrömmar om det stället flera gånger i veckan. Senast inatt faktiskt. Drömde att jag skulle tillbaks o jobba där, jag kommer dit, sätter mig vid datorn med headsetet. Samtalen börjar strömma in och när jag väl har en kund i örat inser jag att dom har ändrat nästan alla sökkommandon i databasen. Inget var som förut. Jag hittar inget, kunden blir arg o får ett utbrott, jag ber om ursäkt. Tiden går utan att jag tar samtal, jag blir uppstressad över att tillgängligheten ska bli för låg. (Det var nämligen den som bestämde om man skulle få behålla jobbet. På riktigt alltså. Den måste vara över 90%) Jag försöker hitta min coach för att se om jag kan få en "uppfräshningskurs" innan jag börjar på riktigt. Sen inser jag.. hur fan hamnade jag här igen? Jag har inte gått med på att jobba här nåt mer, jag slutade ju för 2.5 år sen. Jag lovade ju mig själv att aldrig jobba här mer. Hur kan jag ha fått schema och så vidare när jag inte ens har gått med på det??? Och då brukar jag oftast vakna. Men det är skitjobbigt att det har etsat sig fast o vägrar släppa taget. Men förhoppningsvis när jag har hittat en sysselsättning så kommer det att släppa.
 
Nej, nu ska jag hoppa i duschen o sen bege mig på möte!

En hemlig dröm jag har...

...är att bli tatuerare. Men... jag skulle faktiskt aldrig våga. Det är en sak att vara okej på att rita, det finns ju nåt som heter sudd. Men eeh nääh, not so much när man håller i en maskin som sprutar in bläck under skinnet på en människa som ska bära "teckningen" i resten av sitt liv. Men fan va coolt det vore!! Fatta vilket självförtroende man måste ha. Är så sjukligt imponerad av personer som Kat von D till exempel. Men jag kan ju inte neka till att det är ett yrke som skulle passa min personlighet. Men som sagt, självförtroende, skills osv är ju ett problem... men man kan ju alltid drömma.
 
 

Injicerad med svartkoppor

Åh fy faan va snuskigt jag precis drömde!! Tog en tupplur som i vanlig ordning blev mer än en tupplur. Somnade stenhårt och drömde att jag flera asiater va efter mig, MEN jag visste inte vilka det var eller hur dom såg ut eller ens varför jag hade dom efter mig. I ett trapphus blir jag stoppad av en som håller en pistol mot mig, han sa att varken han eller jag skulle klara oss levande. Lyckades väja bort pistolen så han sköt sig själv flera ggr istället för mig. Sen fick jag tag i mamma. vi gömde oss på toaletten nere i nåns källare länge länge. Vart helt paranoid. Tänkte att telefonen va buggad och avlyssnad, så jag kunde inte ringa polisen, trodde att jag var övervakad så jag vågade inte gå ut för jag riskerade att bli dödad. På nåt sätt lyckades jag ta mig med mamma och min syster till sjukhuset. Vi satt i ett väntrum när jag helt plötsligt blir påhoppad av ytterliga två asiater, denna gång kvinnliga. Blir inicerad av en handfull nålar, något som heter svartkoppor. De sa att jag skulle vara död inom 2 dygn. Sen minns jag att jag fick panik, började räkna upp viktiga nödvändiga saker i huvudet jag skulle göra innan jag blev för sjuk, Sen vaknade jag....

RSS 2.0